lördag 25 augusti 2018

Nu delar jag mina orkidéer (Dactylorhiza).


Väntan är slut! Det regnar nu, det regnade igår och det har regnat hela veckan i omgångar … så himla skönt. Växterna reser på sig och får stuns igen.  Titta på min grusgång. Milliontals gräsfrö har grott på bara några dagar.  Det gör mig faktiskt glad även om det nu råkar vara i grusgången. 



I rabatterna som jag täckt med extra mycket kompost i år för att hålla kvar fukten i jorden, gror det lika vilt. Tomatfrö, gurkfrö, bönor och ett och annat dadelfrö som bara legat och bidat sin tid i komposten har fått glädjefnatt och gror precis överallt bland prydnadsväxterna.  Bredvid kornellen som jag planterade i början av juni har ett zuchinifrö grott och tar nu för sig av utrymmet. Jag har redan skördat gurkstora frukter.  Rötterna går ju inte så djupt så jag tror inte kornellen tar någon skada av sällskapet.

Cornus Kousa 'Nicole' och självsådd zuchini


Dactylorhiza - handnyckelsläktet

Orkidéer av handnyckelsläket blommar i början av juni. Jag har hittat några olika på växtmarknader och har sedan delat dem för att få fler. Artnamnen är jag osäker på och troligtvis är det väl trädgårdskorsningar.  Tittar man närmare på varje liten blomma ser man att teckningen skiljer sig åt på de olika sorterna.  De här orkidéerna är lätta att lyckas med och trivs bra i mina rabatter utan någon speciell skötsel. 





            





Nu när det är fuktigt i jorden igen och blommorna sedan en tid tillbaka vissnat,  ska jag passa på och dela på en rugge plantor som står för tätt. Den här orkidén har faktiskt en namnlapp, Dactylorhiza foliosa, men om det stämmer vågar jag inte garantera. Det är en högväxt orkidé med mörk tät blomställning. Bladen är ljusgröna och helt utan fläckar. Alla mina andra nycklar har fläckar på bladen.  


Dactylorhiza foliosa, blombild från juni.



Med en grep gräver jag försiktigt upp hela ruggen och skakar av jorden.. 



Det är lätt att lirka ut varje stam för sig och när jag är klar har jag 17 plantor med fina rötter.


Varje planta har 1-2 nya skott med rötter. Rötterna ser ut som små knubbiga händer med långa fingrar och det förklarar också släktets namn, handnycklar. Det vetenskapliga namnet Dactylorhiza är en sammansättning av daktylos som betyder finger och rhiza som betyder rot.



Nu är det bara att plantera tillbaka dem på sin växtplats. Vanligtvis brukar jag plantera 3-4 st tillsammans i grupper utspridda i trädgården. Men för dessa har jag en annan plan. Jag vill försöka  skapa ett sammanhängande fält på ett par kvm. Blomfärgen är intensiv och blommorna står länge. Jag tror det kan bli ett bra blickfång.
Därför vill jag ha ut så många delningar som möjligt av mina plantor och vrider försiktigt loss de små knubbiga händerna från stammen.  Varje rot med skott bildar en ny planta nästa år. 


Trots att moderplantan nu är utan nya rötter går det bra att plantera tillbaka även den i jorden. Nya små "handrötter" hinner bildas under hösten. De kommer att bli tillräckligt stora för att bilda en ny planta med blad men den kommer troligtvis inte att orka blomma. 



Två nya blåsippor

Jag har unnat mig två nya blåsippor. Inte så klokt kanske när jag har dåligt med plats till de jag redan har men ibland måste man bara... 
Hepatica nobilis 'Stained Glass' en liten läckerbit med kraftigt marmorerade blad. Selekterad av Arthur Coughlan och blommar med ljusblå enkla blommor.  Den ska tydligen vara fröäkta. Här tillsammans med Dicentra 'Ivory Hearts' . 

Hepatica nobilis 'Stained Glass'


Den andra är en spännande korsning mellan Hepatica schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.  Bladen är stora och blommorna ska vara något alldeles extra. Nu börjar jag redan längta till våren. 

Korsning mellan Hepatica x schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.

Gröna hälsningar till alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här.

http://tradgardsfagring.blogspot.se/

torsdag 9 augusti 2018

Kompost och kålodling


Att kompostera har alltid varit en naturlig del av trädgårdsarbetet för mig och det har aldrig känts särskilt krångligt eller besvärligt.  Tvärtom är det tillfredställande att kunna ge tillbaka något av det man tagit från jorden. 

Löv, ogräsrens, vissna växter, grästorvor mm.  lägger jag i trädgårdskomposten. En enkel anordning av pallkragar. En som är färdigfylld där komposten lämnas ifred att mogna och en som fylls på med nytt material. Höjden på kompostbehållarna kan jag lätt anpassa genom att lägga på eller ta bort pallkragar.  

För kökskompost använder jag en isolerad varmkompost. Avfallet blandar jag med lite jord eller gammal kompost för att det inte ska bli för geggigt eller lukta illa. Varken råttor eller möss kan komma in i behållaren.

När trädgårdskomposten är färdig brukar jag sålla av en del för att använda till krukodlat som tomater och prydnadsväxter.  
Resten blandar jag med färdig kökskompost och drygar eventuellt ut blandningen med barkmull på påse. Allt läggs sedan ut över rabatterna på våren.  Det är en härlig känsla när jorden är täckt med ett väldoftande lager av mörk kompostmylla.

På kolonin är det inte lika enkelt. I den stora gemensamma komposten där man bara får lägga växtavfall kan man hitta både plast och annat skräp. Sorgligt. Jag vågar inte använda den jorden. Vet ju inte heller om det finns rester av bekämpningsmedel i den.
Istället har jag en egen liten kompost för växtmaterial på min lott men den förslår inte långt med tanke på hur mycket jag skördar och bär med mig hem.  
Jag hade läst om bokashi-metoden och var nyfiken på hur det fungerade med att fermentera köksavfall. Kanske kunde det vara ett sätt att lösa problemet.

Nåväl, ett bokashi-set med två hinkar och strö inhandlades och jag var snart övertygad. Det har fungerat fantastiskt bra.  Nu har jag alltid en hink på gång som jag fyller med avfall från köket och en färdigfylld som står och fermenterar i minst 14 dagar.  Dessutom har jag köpt ett par billiga hinkar med kraftigt snäpp-lock som jag transporterar komposten i till kolonin. 

Ett par gånger i veckan tappar jag ut överflödig vätska från hinkarna. Koncentratet kan spädas 1:100 och användas som gödning. Under vintern fryser jag in vätskan för att ha gödning till odlingssäsongen.




Bokashihink som är nästan full


Kålväxter behöver mycket näring för att ge en bra skörd Jag ville prova att odla dem i bädden med fermenterad kompost. 

Så här såg det ut i våras. En enkel träram markerar var jag grävt ner komposten och kompostgallret ovanpå hindrar djur från att gräva i bädden. Det luktar väldigt starkt när hinkarna öppnas men när komposten blandas med jord försvinner lukten.  Efter 3-4 veckor kunde jag ta bort gallret och plantera ut de förodlade kålplantorna. Grönkål och tre olika sorter av spetskål hade jag sått i år. Nu skulle det visa sig vad bokashi- komposten gick för. 




Trots att plantorna blev utplanterade senare än vanligt (april var en kall månad) och trots den extremt varma och torra våren och sommaren har det vuxit bra. Den enda näring jag tillfört är utspädd överskottsvätska från bokashi-hinkarna. Bädden har dessutom hållit fukten bättre än andra odlingsbäddar. Klart godkänt! 


Grönkål

Spetskål

Över kålodlingarna fladdrar det fullt av vita vingar. Kålfjärilen är inte välkommen. Skyddar man inte plantorna blir de snart helt kalätna av glupska larver. 
Jag täcker kålen med billiga nätgardiner som jag hittat på Ikea eller köpt på loppisar. De håller inte i evighet men bra mycket längre än odlingsväv.


Kålfjäril





Kålfjärilslarv



Första spetskålen skördad idag och på väg att bli en krispig sallad. 




















Hemma vissnar trädgården i torkan. Nu fäller även de största träden sina blad och det börjar bli riktigt svårt att hitta något som fortfarande ser OK ut. Ripsen och malvan lever i alla fall ännu.

En bra augusti med lite mindre värme och mycket mer regn önskar jag alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här:


http://tradgardsfagring.blogspot.se/