Igår satt jag på gräsmattan och arbetade med sådder och omplanteringar. Solen sken, guldazalean doftade och koltrasten sjöng. Ett bi fullastat med pollen försvann ner i ett litet runt hål i rabatten bredvid mig. Kråkan kom flygande och satte sig på kanten av fågelbadet för att doppa något i vattnet. Kråkungarna måste vara hungriga nu för den kommer om och om igen med näbben full av mat som ska blötläggas. Jag vill nog helst inte veta vad det är som doppas men håller ett öga på Maggi, vår hund som gärna tar hand om tappade godbitar.
Blåsippornas frö mognar på löpande band och allt annat trädgårdsarbete, ja faktiskt ALLT annat, får vänta. Så är det bara. En kort men intensiv period varje år.
Det är inte särskilt invecklat att så blåsippor men för att ge fröet så bra förutsättningar som möjligt är det alltid bra att veta hur det fungerar i naturen.
Så färska frö
Blåsippans frö bör sås när de är färska. Det flesta mognar april -maj och kan sås direkt när de fortfarande är gröna. För att gro behöver de först en period av värme och därefter en period av kyla. När temperaturen stiger under vårvintern följande år börjar de gro.
Det är inte helt omöjligt att få gamla frö (från t ex frölistor) att gro men grobarheten är betydligt sämre och man får räkna med att det kan ta ett extra år för fröna att gro. Äldre torra frö bör blötläggas 1-2 dygn före sådd.
Här ser man hur fröställningarna sänks mot marken bort från moderplantan. De mogna fröerna faller ner på jorden runt om plantan istället för in i den.
 |
| Fröställning |
Har man många blåsippor hinner man förstås inte vakta alla fröställningar och det är lätt att missa när fröna är mogna. Snopet att komma för sent när de redan lossnat och försvunnit i jorden. Därför använder jag en enkel typ av uppsamlare för att fånga upp de frö jag vill ta till vara för sådd.
Hur jag gör för att samla frö har jag skrivit om i en tidigare blogg 15 maj 2018: Sommarvärme
Ett välmatat frö är runt och bulligt och känns hårt om man trycker på det. Är det platt eller mjukt har det inte utvecklat något embryo och kommer inte att gro.
I naturen är det myror som sköter spridning och sådd av blåsippor (myrmekokori). I ena änden av fröet finns en liten vit fettrik klump (elaiosom). Myror lockas att bära ner fröet i sina gångar för att mata larverna med fettet. Fröet hamnar under jord där det är fuktigt och riskerar inte att torka ut i solen under sommaren. Ett samarbete som gynnar båda parter.
Inte alla frö hittas av myror. Här har några funnit skugga under moderplantans blad och grott.
Inte alla frö hittas av myror. Här har några funnit skugga under moderplantans blad och grott.
I kallbänken står plantorna tätt och frö hamnar ofta i grannens kruka.
Såjord
Tidigt på våren blandar jag till en stor sats med såjord för att ha klar när fröna börjar mogna. Recept på jordblandningar finns det nog lika många som odlare. Man får prova sig fram till vad som fungerar bäst.
Det viktigaste är att jorden är ordentligt genomsläpplig och inte packar ihop sig. Fröet gror inte förrän följande vår och de små fröplantorna får stå kvar i sina krukor ytterligare ett år så det behövs en jord som behåller sin struktur länge. Blåsippsrötter trivs inte i kompakt jord utan vill ha en porös jord med god syretillförsel.
Min blandning består på ett ungefär av 2 delar såjord, 1 del lövkompost eller siktad barkmull och 1 del pimpsten (2 - 8 mm). Själv tycker jag att pimpstenen är suverän både för jordens struktur och genomsläpplighet. Alternativt kan man använda små lecakulor eller perlite.
För sådden använder jag små fyrkantiga krukor av stadig plast som kan återanvändas om och om igen. Krukorna fylls med jordblandningen till några cm från kanten och genomvattnas. I varje kruka sår jag max 10 frö, ofta mindre. Det är frestande att så tätare om man har mycket frö men grobarheten hos färska frö är god och blir det för tätt med plantor i krukan hämmas tillväxten hos alla.
Täck fröerna med lite såjord och avsluta med ett lager grus eller singel för att motverka algväxt och mossa i krukorna.
Håll sådden fuktig
Efter sådd ställs krukorna i skuggan och hålls något fuktiga. Jag sätter ner mina i grus/sand i kallbänken och vattnar igenom sanden ordentligt då och då. Varma och soliga sommardagar får man passa så de små krukorna inte torkar ut helt. Det är också bra med någon form av skydd mot störtregn.
Tålamod
Sen är det bara att vänta. Krukorna kan stå ute hela vintern. Inget syns ovan jord och man skulle kunna tro att fröet vilar i väntan på våren men så är det inte. Bilden nedan visar hur långt rötterna har utvecklats redan i december.
Efterhand som det blir varmare under vårvintern börjar de första hjärtbladen visa sig.
Tålamod
Sen är det bara att vänta. Krukorna kan stå ute hela vintern. Inget syns ovan jord och man skulle kunna tro att fröet vilar i väntan på våren men så är det inte. Bilden nedan visar hur långt rötterna har utvecklats redan i december.
Efterhand som det blir varmare under vårvintern börjar de första hjärtbladen visa sig.
Nästa vår kommer de första karaktärsbladen och nu kan man se olikheter i storlek och även olika former och mönster på bladen.
 |
| Rotutveckling första och andra året |
Fröplantorna har tunna ömtåliga rötter de första åren. Andra året efter sådd brukar jag skola om dem. Två eller tre plantor i djupare, större krukor. Nu använder jag blomjord av god kvalitet och blandar ut den med lövkompost eller barkmull och pimpsten.
Tredje året efter sådd har plantorna blivit så stora att de kan planteras ut i trädgården eller i egna krukor om så önskas. Nu kommer också några att blomma medan andra väntar ytterligare ett år.
Och så var ännu en laddning klar att placeras ut i kallbänken.
Trevlig helg!
Fler trädgårdsbloggar hittar du här:
