tisdag 13 augusti 2019

Ollonborrar

Regn stod överst på önskelistan och det har vi fått med råge. Bara de sista dagarna har det kommit över 70 mm och det mesta i häftiga störtskurar.  Alla uppsamlingskärl är överfulla och dammen rinner över. Det har inte hänt på många år.  Jorden är mörk och full av mask. Det luktar gott i hela trädgården.

Potatisen hann jag ta upp innan regnet kom och knölarna fortfarande var torra. Skörden är god men många potatisar är små eftersom blasten vissnade ner så tidigt på grund av torkan. 
Att skala eller skrapa de minsta är för mycket jobb, lättare då att bara skrubba dem rena och rosta dem oskalade i ugnen med lite olja och flingsalt. Gott blir det också.

Några potatisar hade gnagskador och skadegörarna ertappades på bar gärning så det är ingen tvekan om att det var ollonborrens larver som varit i farten.




I våras när jag började förbereda marken för sådd och plantering såg jag hur fullvuxna ollonborrar kravlade omkring där jag rört om. Det såg märkligt ut och jag trodde först det var jag som råkat skyffla jord över dem men efter att ha läst på lite förstod jag att de faktiskt grävt sig upp ur jorden.


Ollonborre på väg upp ur jorden


Mycket kortfattat ser deras livscykel ut så här: Under sommaren lägger den befruktade honan äggsamlingar under jord. Efter att äggen kläckts lever larven nere i jorden i flera år. Den livnär sig på rötter och knölar och blir till slut 4 -5 cm lång och rejält tjock. Man förstår varför den kallas för fettpölsa. 
Fjärde sommaren gräver den sig ännu djupare ner i jorden och förpuppar sig. Efter ungefär en månad kläcks den färdiga ollonborren som stannar kvar under jord tills nästa vår. Då gräver den sig upp till ytan och flyger upp i lövträdens kronor för att äta av blad och knoppar. Under kvällstid i maj-juni svärmar de och när honan blivit befruktad lägger hon sina ägg 20-30 cm ner i jorden.  

En ollonborre som just kommit upp ur jorden.  Kroppen är fortfarande till stora delar täckt av päls.

Jag har hittills bara haft ett fåtal potatisar som blivit förstörda och inte hittat särskilt många larver. De feta larverna har fåglarna fått ta och skalbaggarna som kom upp ur jorden i våras lät jag vara. Antagligen dumt och sentimentalt men det kändes på något sätt onödigt att missunna dem deras korta liv ovan jord.  I andra fall har jag inga sådana betänkligheter, en spansk skogssnigel knipsar jag gladeligen huvudet av och liljebaggar klämmer jag mellan fingrarna med inte så lite tillfredställelse.
Jag har helt enkelt inte sett ollonborrarna som något problem tidigare men nu har jag fått mig en tankeställare. I förra veckan bestämde jag mig för att flytta några blåbärstry som vuxit dåligt. I år såg de värre ut än någonsin och jag kunde inte förstå vad det berodde på. När jag grävde upp dem hittade jag larver av ollonborrar i jorden under dem och de hade tuggat i sig det mesta av rötterna. Med ens blev det väldigt tydligt vilken skada några hungriga larver kan ställa till med.  
Jag tror inte jag kommer att vara lika snäll mot ollonborrarna nästa år.



Liljor

Tre liljelökar hade vi med oss hem från växtmarknaden i Kiekeberg i våras. Sortimentet var stort och varför det blev just de här tre vet jag inte riktigt. Stundens infall utan någon djupare tanke på färg, storlek eller lämplig placering.  
En av liljorna hamnade på kolonin och de två andra här hemma. Våren var kall och det dröjde innan de började visa sig ovan jord. Jag trodde inte det skulle blomma i år men när de väl kom upp växte de med fart. 

Först ut var den min man valt. Knopparna blev allt större och bulligare men det tog en evighet innan första blomman slog ut … pang som ett knytnävsslag mitt i solarplexus.  
Illande gul, enormt stor med styva blomblad i tre lager och en bedövande doft. 
Min man gillar den skarpt och jag blir så full i skratt över dess gränslösa svulstighet att det nog får ses som ett bra val trots allt.


Lilium 'Exotic Sun'


Knopparna på lilja nummer två var också stora och när blommorna slog ut såg de alldeles för tunga ut för den lilla stjälken. Någonstans tycker jag mig minnas att den här kan bli rejält hög. Milde tid! Vad tänkte jag på? Färgkombination rosa och varmgult tycker jag i alla fall om och doften är diskret.


Lilium 'Rising Moon'

Den tredje har inte slagit ut ännu och har betydligt mindre knoppar. Vit och dubbel ska den bli och är förhoppningsvis mer lättplacerad än de andra två. 


Följ fler trädgårdsbloggar på

Trädgårdsfägring