fredag 12 oktober 2018

Skön höst

Höstsolen värmer ännu gott. På kolonin blommar en enda ros, marsipanrosa och väldoftande.




Runt de sista blommorna svävar blomflugor. Höstkrokusen frestar med pollen i sitt gula svalg.












Andra har flugit färdigt... 

Solitärbi begravt i pollen

Liljeförökning



Krolliljan 'Norrland' blommade länge i år men stod lite illa till. När den vissnat grävde jag upp löken för att flytta den till ett bättre ställe.
Löken var stor och kraftig men hade inte bildat sidolökar. Eftersom jag gärna vill ha många fler 'Norrland' bestämde jag mig för att prova föröka den med lökfjäll.

Jag bröt av ett antal lökfjäll och la hälften i en plastpåse med fuktad urkramad vitmossa och hälften i en påse med fuktad perlite.  Påsarna fick ligga i uthuset.


Augusti. Lökfjäll från krolliljan 'Norrland'.
Idag kollade jag om det hänt något i påsarna och det hade det. Både i vitmosse- och perlitepåsen hade det vuxit ut små lökar på fjällen.


  


Några av lökarna hade redan rötter på gång.  Nu får jag läsa på och lära mig hur jag ska göra med smålökarna. Var inte alls beredd på att de skulle ha kommit så här långt redan.

Varma hösthälsningar till alla trädgårdsvänner

Hitta fler trädgårdsbloggar här:





tisdag 2 oktober 2018

Alla dessa äpplen

Det har varit ett makalöst fruktår. Trots att jag gallrade karten hårt i våras är det väldigt mycket frukt som måste tas om hand. 





Jag bakar, steker, kokar, ugnsbakar, fryser!  Ger bort så mycket jag kan. Lägger i komposten.  Låter en del ligga till fåglarna. En granne på kolonin kom och samlade säckvis med fallfrukt som han skulle lägga ut i skogen till älgarna. 

När jag tog upp sista potatisen passade jag på att gräva ner plommon och äpple i fårorna. Gissa om det blir många plommonskott där nästa år.

De sorter som tål att lagras lägger jag i backar i uthuset och det luktar så gott därinne av mognande äpplen.

Några av äppelträden på kolonin ger samma typ av äpplen. Jag vet inte vilken sort det är. De är friska och goda att äta men inte särskilt hållbara.   För att få större variation har jag ympat på andra sorter och då främst valt sorter med bättre lagringsegenskaper.  De flesta ymparna ger bra med frukt. Nedan på bilden är det matäpplet Bramley som imponerar med sin storlek.

Bramley 

Något päronträd har jag inte på kolonin men det räcker mer än väl med det stora gamla trädet som står här hemma.  Gräsmattan är täckt av nedfallna päron. I år är de riktigt goda och söta men trädet är högt och de flesta päronen sitter för långt upp för att vi ska kunna plocka dem. De faller till marken och går sönder. Kajor och kråkor samlas i toppen och kalasar. På marken bråkar trastarna och jagar bort varandra trots överflödet av fallfrukt.  

Pitmaston 


Så vad kan man mer göra med all denna frukt?  Must....kanske?  Ja, varför inte?  Tanken att tillverka hållbar dryck utan socker är tilltalande.  Jag vet inte mycket om musttillverkning men hittar mängder av information på nätet och bestämmer mig för att testa. Har ju inget att förlora - råvaran är både gratis och riklig.    

Äppelmust. Första försöket.
8 kilo äpplen av olika sorter tvättas noga, delas i bitar och körs genom råsaftcentrifug. För att musten inte ska bli för skarp pressar jag i en bit pumpa. Saften silas några gånger genom en finmaskig sil. 
Pastöriserar musten genom att värma upp den till 75-77 C under 15 minuter. Tar ut glasflaskorna från ugnen där de steriliserats i 100 C under minst 20 min. Korkarna kokas för sig i vatten. Sköljer ur flaskorna med natriumbensoat uppblandat i hett vatten. Allt för att musten ska hålla sig länge utan att börja jäsa. Fyller så flaskorna till brädden och sätter på korkarna. Flaskorna med varm must får stå och svalna under en handduk.

Utvärdering: Ca 4 liter must. Råsaftcentrifugen fylldes snabbt av äppelskrafset och fick tömmas flera gånger. Musten blev lite för syrlig för att passa min mage. Det blev väldigt mycket bottensats i flaskorna och det är svårt att hälla från flaskorna utan att få med av bottensatsen.

Äppelmust. Andra försöket.

7 kilo äpplen av olika sorter (valde söta mogna äpplen) + ca 1 kg morötter + en bit pumpa. Den här gången rensar jag bort skaft, fluga och kärnhus på äpplena och skalar morötterna för att få mindre krafs i centrifugen. Silar sen saften genom silduk. Det tar längre tid men saften blir mindre grumlig. Låter också saften stå i kylen över natten för att kvarvarande grums ska falla till botten.
Nästa dag tappar jag över musten till en gryta med hjälp av en tunn plastslang och är försiktig så jag inte får med något av bottensatsen. Värmer upp musten och tappar den på flaskor som i första försöket.

Utvärdering: Ca 4 liter must med fin rosa färg. Ingen bottensats. Söt och mild smak. Gott att blanda med lite mineralvatten som måltidsdryck. 


Kommande försök:  
Nu vill jag prova att blanda äpple och päron. Kanske lite svarta vinbär eller varför inte hallon. Det är riktigt roligt det här och så väldigt lyxigt och praktiskt att ha tillgång till så mycket bär och frukt att experimentera med. 


Höstkrokus 

I trädgården blommar höstkrokusar. Först syns bara små vita spetsar i jordytan men det dröjer inte länge förrän långa veka stjälkar kämpar för att hålla de stora knopparna uppe. Designen är inte optimal och efter i bästa fall någon dags blomning i solen ger stjälken upp och hela skapelsen lägger sig platt på marken.  Vackert så länge det varar och nästan det enda som blommar nu.

Crocus speciosus

De vita blommar sparsamt i år men de som orkat upp är stora och showiga och helt oemotståndliga för en hungrig blomsterfluga.

Crocus speciosus 'Albus'

Min favorit bland de höstblommande är Crocus banaticus.
De vita har redan blommat över men den lila är ganska skön den med.

Crocus banaticus



Miscanthusgräsen har inga veka stjälkar. Vipporna vajar i vinden och glittrar i höstsolen. 



Hösthälsningar till alla trädgårdsvänner.

Här hittar du fler trädgårdsbloggar:
http://tradgardsfagring.blogspot.se/

lördag 25 augusti 2018

Nu delar jag mina orkidéer (Dactylorhiza).


Väntan är slut! Det regnar nu, det regnade igår och det har regnat hela veckan i omgångar … så himla skönt. Växterna reser på sig och får stuns igen.  Titta på min grusgång. Milliontals gräsfrö har grott på bara några dagar.  Det gör mig faktiskt glad även om det nu råkar vara i grusgången. 



I rabatterna som jag täckt med extra mycket kompost i år för att hålla kvar fukten i jorden, gror det lika vilt. Tomatfrö, gurkfrö, bönor och ett och annat dadelfrö som bara legat och bidat sin tid i komposten har fått glädjefnatt och gror precis överallt bland prydnadsväxterna.  Bredvid kornellen som jag planterade i början av juni har ett zuchinifrö grott och tar nu för sig av utrymmet. Jag har redan skördat gurkstora frukter.  Rötterna går ju inte så djupt så jag tror inte kornellen tar någon skada av sällskapet.

Cornus Kousa 'Nicole' och självsådd zuchini


Dactylorhiza - handnyckelsläktet

Orkidéer av handnyckelsläket blommar i början av juni. Jag har hittat några olika på växtmarknader och har sedan delat dem för att få fler. Artnamnen är jag osäker på och troligtvis är det väl trädgårdskorsningar.  Tittar man närmare på varje liten blomma ser man att teckningen skiljer sig åt på de olika sorterna.  De här orkidéerna är lätta att lyckas med och trivs bra i mina rabatter utan någon speciell skötsel. 





            





Nu när det är fuktigt i jorden igen och blommorna sedan en tid tillbaka vissnat,  ska jag passa på och dela på en rugge plantor som står för tätt. Den här orkidén har faktiskt en namnlapp, Dactylorhiza foliosa, men om det stämmer vågar jag inte garantera. Det är en högväxt orkidé med mörk tät blomställning. Bladen är ljusgröna och helt utan fläckar. Alla mina andra nycklar har fläckar på bladen.  


Dactylorhiza foliosa, blombild från juni.



Med en grep gräver jag försiktigt upp hela ruggen och skakar av jorden.. 



Det är lätt att lirka ut varje stam för sig och när jag är klar har jag 17 plantor med fina rötter.


Varje planta har 1-2 nya skott med rötter. Rötterna ser ut som små knubbiga händer med långa fingrar och det förklarar också släktets namn, handnycklar. Det vetenskapliga namnet Dactylorhiza är en sammansättning av daktylos som betyder finger och rhiza som betyder rot.



Nu är det bara att plantera tillbaka dem på sin växtplats. Vanligtvis brukar jag plantera 3-4 st tillsammans i grupper utspridda i trädgården. Men för dessa har jag en annan plan. Jag vill försöka  skapa ett sammanhängande fält på ett par kvm. Blomfärgen är intensiv och blommorna står länge. Jag tror det kan bli ett bra blickfång.
Därför vill jag ha ut så många delningar som möjligt av mina plantor och vrider försiktigt loss de små knubbiga händerna från stammen.  Varje rot med skott bildar en ny planta nästa år. 


Trots att moderplantan nu är utan nya rötter går det bra att plantera tillbaka även den i jorden. Nya små "handrötter" hinner bildas under hösten. De kommer att bli tillräckligt stora för att bilda en ny planta med blad men den kommer troligtvis inte att orka blomma. 



Två nya blåsippor

Jag har unnat mig två nya blåsippor. Inte så klokt kanske när jag har dåligt med plats till de jag redan har men ibland måste man bara... 
Hepatica nobilis 'Stained Glass' en liten läckerbit med kraftigt marmorerade blad. Selekterad av Arthur Coughlan och blommar med ljusblå enkla blommor.  Den ska tydligen vara fröäkta. Här tillsammans med Dicentra 'Ivory Hearts' . 

Hepatica nobilis 'Stained Glass'


Den andra är en spännande korsning mellan Hepatica schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.  Bladen är stora och blommorna ska vara något alldeles extra. Nu börjar jag redan längta till våren. 

Korsning mellan Hepatica x schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.

Gröna hälsningar till alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här.

http://tradgardsfagring.blogspot.se/

torsdag 9 augusti 2018

Kompost och kålodling


Att kompostera har alltid varit en naturlig del av trädgårdsarbetet för mig och det har aldrig känts särskilt krångligt eller besvärligt.  Tvärtom är det tillfredställande att kunna ge tillbaka något av det man tagit från jorden. 

Löv, ogräsrens, vissna växter, grästorvor mm.  lägger jag i trädgårdskomposten. En enkel anordning av pallkragar. En som är färdigfylld där komposten lämnas ifred att mogna och en som fylls på med nytt material. Höjden på kompostbehållarna kan jag lätt anpassa genom att lägga på eller ta bort pallkragar.  

För kökskompost använder jag en isolerad varmkompost. Avfallet blandar jag med lite jord eller gammal kompost för att det inte ska bli för geggigt eller lukta illa. Varken råttor eller möss kan komma in i behållaren.

När trädgårdskomposten är färdig brukar jag sålla av en del för att använda till krukodlat som tomater och prydnadsväxter.  
Resten blandar jag med färdig kökskompost och drygar eventuellt ut blandningen med barkmull på påse. Allt läggs sedan ut över rabatterna på våren.  Det är en härlig känsla när jorden är täckt med ett väldoftande lager av mörk kompostmylla.

På kolonin är det inte lika enkelt. I den stora gemensamma komposten där man bara får lägga växtavfall kan man hitta både plast och annat skräp. Sorgligt. Jag vågar inte använda den jorden. Vet ju inte heller om det finns rester av bekämpningsmedel i den.
Istället har jag en egen liten kompost för växtmaterial på min lott men den förslår inte långt med tanke på hur mycket jag skördar och bär med mig hem.  
Jag hade läst om bokashi-metoden och var nyfiken på hur det fungerade med att fermentera köksavfall. Kanske kunde det vara ett sätt att lösa problemet.

Nåväl, ett bokashi-set med två hinkar och strö inhandlades och jag var snart övertygad. Det har fungerat fantastiskt bra.  Nu har jag alltid en hink på gång som jag fyller med avfall från köket och en färdigfylld som står och fermenterar i minst 14 dagar.  Dessutom har jag köpt ett par billiga hinkar med kraftigt snäpp-lock som jag transporterar komposten i till kolonin. 

Ett par gånger i veckan tappar jag ut överflödig vätska från hinkarna. Koncentratet kan spädas 1:100 och användas som gödning. Under vintern fryser jag in vätskan för att ha gödning till odlingssäsongen.




Bokashihink som är nästan full


Kålväxter behöver mycket näring för att ge en bra skörd Jag ville prova att odla dem i bädden med fermenterad kompost. 

Så här såg det ut i våras. En enkel träram markerar var jag grävt ner komposten och kompostgallret ovanpå hindrar djur från att gräva i bädden. Det luktar väldigt starkt när hinkarna öppnas men när komposten blandas med jord försvinner lukten.  Efter 3-4 veckor kunde jag ta bort gallret och plantera ut de förodlade kålplantorna. Grönkål och tre olika sorter av spetskål hade jag sått i år. Nu skulle det visa sig vad bokashi- komposten gick för. 




Trots att plantorna blev utplanterade senare än vanligt (april var en kall månad) och trots den extremt varma och torra våren och sommaren har det vuxit bra. Den enda näring jag tillfört är utspädd överskottsvätska från bokashi-hinkarna. Bädden har dessutom hållit fukten bättre än andra odlingsbäddar. Klart godkänt! 


Grönkål

Spetskål

Över kålodlingarna fladdrar det fullt av vita vingar. Kålfjärilen är inte välkommen. Skyddar man inte plantorna blir de snart helt kalätna av glupska larver. 
Jag täcker kålen med billiga nätgardiner som jag hittat på Ikea eller köpt på loppisar. De håller inte i evighet men bra mycket längre än odlingsväv.


Kålfjäril





Kålfjärilslarv



Första spetskålen skördad idag och på väg att bli en krispig sallad. 




















Hemma vissnar trädgården i torkan. Nu fäller även de största träden sina blad och det börjar bli riktigt svårt att hitta något som fortfarande ser OK ut. Ripsen och malvan lever i alla fall ännu.

En bra augusti med lite mindre värme och mycket mer regn önskar jag alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här:


http://tradgardsfagring.blogspot.se/

lördag 28 juli 2018

Värmerekord, skördetid och prickiga liljor

Värmerekorden ryker på löpande band. Jag arbetar på ett äldreboende och värmen tar hårt på både de äldre och personalen. 
När jag kommer hem efter ett arbetspass är jag helt slut, orkar inte med någon som helst social samvaro.  Duscha, dricka och sedan försöka hitta en någorlunda sval plats är vad som gäller. 
Under magnolian är hyfsat skuggigt.  Brer ut liggunderlägget, sätter på en bra bok på plattan, tittar på molnen genom lövverket och andas.























Trädgården är inget rolig alls längre men det är inte mycket att göra åt. Det får gå som det går. I grunden är jag optimistisk och hoppas på att det mesta kommer igen trots den långa torkan. Om inte så är det mesta ersättningsbart.

Mina blåsippor i krukor vill jag dock inte mista. Många är värdefulla och svåra eller omöjliga att ersätta.  De står i bänkar i djup sand eller grus som jag håller fuktig.  Med några veckors mellanrum lyfter jag på alla krukorna för att se så inga sniglar letat sig in i bänkarna. Eftersom här alltid är fuktigt och svalt är det ett perfekt tillhåll för sniglar och snäckor och även om jag satt upp kopparband runt om bänkarna brukar jag hitta ganska många snäckor och en och annan snigel.   Här trivs också gråsuggor och enorma husspindlar. Salamandrar och jordlöpare hittar jag också när jag lyfter på krukorna. Den här gången plockade jag tre stora spanska skogssniglar men inga snäckor alls.  


Större husspindel

Jordlöpare




Salamandrarna lägger sig på rygg och spelar döda  när de blir upptäckta. Jag plockar upp den lilla stela kroppen, vänder på den och när jag sätter ner den ilar den snabbt in under krukorna. Att jordlöparna äter snigelägg vet jag och kanske gör salamandrarna det också. De får gärna vakta mina bänkar. 




Salamander som spelar död och visar sin gula buk.





Skördetid.


Björnbärsplantan har burit massor av bär i år. Loch Tay heter den taggfria sort jag odlar. Bären är stora och söta och mognar tidigt.






Potatis och lök tar jag hem efter varje besök på kolonin. Torkan märks på potatiskvalitén. Amandine som brukar vara krämig och fast kokar sönder väldigt lätt i år. Maria har klarat sig bättre och är fast och smörigt gul efter kok. Jag har inte kunnat vattna potatislandet och storleken på skörden blir förstås därefter.

Bondbönor skördar jag i omgångar efterhand som baljorna blir stora. Skörden är god och det blir bönor både att lägga i frysen och att använda  direkt. Det blir mycket spill när man rensar bondbönor. Först det tjocka baljskalen och efter kokning ytterligare ett skal innan den gröna bönan är klar att använda. Allt spillet återförs till kolonin och används som jordförbättring.

Morötterna är fina nu men jag vet av erfarenhet att de snart blir genomborrade av morotsflugans larver om jag låter dem stå kvar i jorden. 

Rödbetorna skördar vi några i taget och äter färska kokta. Mycket godare än inlagda.

Jag fryser portionsförpackningar av skivade råa morötter och kokta rödbetor. 
Ett smidigt sätt att ta tillvara grönsaker är mjölksyrning. Både morötter och rödbetor är gott och enkelt att fermentera. 




De första blåbären torkade in helt på buskarna men det kom nya blommor och nu också fina bär. Det är tydligt att blåbärsbuskar är törstiga och jag har prioriterat dem vid vattningen.

Ananasphysalis provar jag i år. De verkar trivas utmärkt med värmen och ger många små frukter.  Lyktorna faller av innan de är mogna och behöver några dagars eftermognad i rumstemperatur för att bli söta och goda. Den här ska jag spara frö av och odla nästa år med.


Chili och tomater har jag hemma vid husväggen för att kunna plocka in dagligen. Aldrig har jag väl haft en sådan riklig skörd som i år!
Vad gör man med alla tomater? Kall grönsakssoppa, gazpacho, är inte fel i värmen. Går bra att frysa också.  De små vinbärstomaterna är rena rama godiset..

Chili använder vi till nästan allt och har blivit smått beroende av den extra hettan de ger i maten.  Delade, rensade chilifrukter fryses in för vinterbehovet. Praktiskt och lätt att hacka ner frusna chilisar i maten. 

Inga blommor …?

Inser att jag inte fått med en enda blombild. Så kan det ju inte vara! 
Prickiga liljor blommar nu och verkar vara helt fria från liljebaggar dessutom.  



Pricklilja, Lilium leichtlinii


Gul tigerlilja, Lilium lancifolium var. flaviflorum

Stor tigerlilja, Lilium lancifolium var. splendens




Fortsatt god sommar önskar jag alla trädgårdsvänner.


Hitta fler trädgårdsbloggare: