Kompost och kålodling

Att kompostera har alltid varit en naturlig del av trädgårdsarbetet för mig och det har aldrig känts särskilt krångligt eller besvärligt.  Tvärtom är det tillfredställande att kunna ge tillbaka något av det man tagit från jorden. 

Löv, ogräsrens, vissna växter, grästorvor mm.  lägger jag i trädgårdskomposten. En enkel anordning av pallkragar. En som är färdigfylld där komposten lämnas ifred att mogna och en som fylls på med nytt material. Höjden på kompostbehållarna kan jag lätt anpassa genom att lägga på eller ta bort pallkragar.  

För kökskompost använder jag en isolerad varmkompost. Avfallet blandar jag med lite jord eller gammal kompost för att det inte ska bli för geggigt eller lukta illa. Varken råttor eller möss kan komma in i behållaren.

När trädgårdskomposten är färdig brukar jag sålla av en del för att använda till krukodlat som tomater och prydnadsväxter.  
Resten blandar jag med färdig kökskompost och drygar eventuellt ut blandningen med barkmull på påse. Allt läggs sedan ut över rabatterna på våren.  Det är en härlig känsla när jorden är täckt med ett väldoftande lager av mörk kompostmylla.

På kolonin är det inte lika enkelt. I den stora gemensamma komposten där man bara får lägga växtavfall kan man hitta både plast och annat skräp. Sorgligt. Jag vågar inte använda den jorden. Vet ju inte heller om det finns rester av bekämpningsmedel i den.
Istället har jag en egen liten kompost för växtmaterial på min lott men den förslår inte långt med tanke på hur mycket jag skördar och bär med mig hem.  
Jag hade läst om bokashi-metoden och var nyfiken på hur det fungerade med att fermentera köksavfall. Kanske kunde det vara ett sätt att lösa problemet.

Nåväl, ett bokashi-set med två hinkar och strö inhandlades och jag var snart övertygad. Det har fungerat fantastiskt bra.  Nu har jag alltid en hink på gång som jag fyller med avfall från köket och en färdigfylld som står och fermenterar i minst 14 dagar.  Dessutom har jag köpt ett par billiga hinkar med kraftigt snäpp-lock som jag transporterar komposten i till kolonin. 

Ett par gånger i veckan tappar jag ut överflödig vätska från hinkarna. Koncentratet kan spädas 1:100 och användas som gödning. Under vintern fryser jag in vätskan för att ha gödning till odlingssäsongen.

Bokashihink som är nästan full

Kålväxter behöver mycket näring för att ge en bra skörd Jag ville prova att odla dem i bädden med fermenterad kompost. 

Så här såg det ut i våras. En enkel träram markerar var jag grävt ner komposten och kompostgallret ovanpå hindrar djur från att gräva i bädden. Det luktar väldigt starkt när hinkarna öppnas men när komposten blandas med jord försvinner lukten.  Efter 3-4 veckor kunde jag ta bort gallret och plantera ut de förodlade kålplantorna. Grönkål och tre olika sorter av spetskål hade jag sått i år. Nu skulle det visa sig vad bokashi- komposten gick för. 

Trots att plantorna blev utplanterade senare än vanligt (april var en kall månad) och trots den extremt varma och torra våren och sommaren har det vuxit bra. Den enda näring jag tillfört är utspädd överskottsvätska från bokashi-hinkarna. Bädden har dessutom hållit fukten bättre än andra odlingsbäddar. Klart godkänt! 

Grönkål

Spetskål

Över kålodlingarna fladdrar det fullt av vita vingar. Kålfjärilen är inte välkommen. Skyddar man inte plantorna blir de snart helt kalätna av glupska larver. 
Jag täcker kålen med billiga nätgardiner som jag hittat på Ikea eller köpt på loppisar. De håller inte i evighet men bra mycket längre än odlingsväv.

Kålfjäril

Kålfjärilslarv

Första spetskålen skördad idag och på väg att bli en krispig sallad. 

Hemma vissnar trädgården i torkan. Nu fäller även de största träden sina blad och det börjar bli riktigt svårt att hitta något som fortfarande ser OK ut. Ripsen och malvan lever i alla fall ännu.

En bra augusti med lite mindre värme och mycket mer regn önskar jag alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här:

http://tradgardsfagring.blogspot.se/