onsdag 18 april 2018

Julrosor

Värmen har kommit och i trädgården är det full vårshow. Allt blommar samtidigt och jag har svårt att ta in allt som händer.  Det skulle vara skönt att bara sitta under päronträdet och njuta av blommor och humlesurr men nu när jorden reder sig är det hög tid att starta med vårsådderna på kolonin.

Rädisor och morötter har jag sått idag och lite av sättpotatisen fick jag också ner. I år blir det bl. a. Amandine och Princess som båda är gamla favoriter.  De har legat och fått fina knubbiga groddar i uthuset.

Från början var tanken att jag skulle ha kolonin till frösådder av prydnadsväxter som julrosor och dagliljor. Det blev för mycket krukor och alldeles för trångt hemma i trädgården.  Ganska snart upptäckte jag hur roligt och givande det är att odla ätbart och nu är det grönsaker och frukt för hela slanten. 

Nja, det är ju inte riktigt sant, de flesta av julrosorna finns kvar.  Frosten har gått hårt åt dem i år men de blommar ändå hyfsat. 
Alla är frösådda och har alltså inga namn förutom Helleborus x hybridus.  











 Det är inte bara växterna som vaknat i värmen. Jag hittade första liljebaggen på en kejsarkrona. Nu blir det till att inspektera liljeväxterna dagligen och klämma baggarna innan de hinner lägga ägg. Jag brukar förlora den kampen.



På koloniområdet är man aldrig ensam. Odlingserfarenheter och växter byts och skänks mellan odlare.  Förra året delade jag med mig av växter till ett par nya odlare och idag fick jag den här som tack.  Är det inte alla vi glada kolonister som dykt upp igen efter vintervilan?  Det tycker jag det ser ut som.



                 http://tradgardsfagring.blogspot.se/

torsdag 5 april 2018

Nu är det vår

Igår när jag kom hem från jobb kände jag att det vänt, att våren äntligen kommit. 
Årets första bin surrade omkring i vårblommorna. En stor humledrottning kravlade yrvaket omkring i krokusens utslagna blommor.
Kajorna flög med pinnar till sitt bo i uthusets gamla skorsten och koltrastarna jagade ilsket iväg inkräktare från sitt revir.  Till och med en sliten färglös nässelfjäril såg jag fladdra omkring efter nektar i trollhasseln .

Idag är det mest blåst och regn men det är ju inte kallt längre och det känns så skönt.




En märklig filur flög runt bland krokusen. Inte var det lätt att få någon skarp bild på den då den inte satt stilla mer än någon sekund.  Vad kan det här vara .... fluga, bi, humla?



Benen är lurviga och visst ser det ut som om den har skägg.  Efter mycket letande och googlande tror jag att jag hittat vad det är:  Vårpälsbi, Anthophora plumipes. 
När nästa soliga vårdag kommer ska jag ha kameran beredd med macro-linsen och försöka få en bra bild på den. 
Alla djur (utom fästingar och mördarsniglar är välkomna i min trädgård).

Nytt på blåsippsfronten


En korsning mellan H.nobilis var. acuta och Hepatica nobilis var. pyrenaica  som fått namnet 'Ann'. Färgen är milt ljuslila och blombladen många.


En japansk frösådd blåsippa. Det här är den rödaste jag har. Även ståndarsträngar och pollenknappar är knallröda. I år pollinerar jag flera av mina blekrosa H. nobilis med pollen från denna med baktanken att få fram ljusa blommor med färgade ståndare.







måndag 26 mars 2018

Våririsar i soliga rabatten och blåsippor i kruka

Blåsippor


Idag ska jag visa två blåsippor som jag fick till mig förra året och som jag nu ser blomma för första gången hos mig. Det är alltid lika spännande att följa hur nya knoppar utvecklar sig. 

Först en av Marlene Ahlburgs tidiga korsningar från början av 1990-talet, Hepatica x euroasiatica 'Rötgebütteler Röschen'.  Hon använde H. pubescens 'Tenjinbai' som moderplanta och pollen från H. transsilvanica och fick fram vinterhärdiga plantor med underbara blommor. Alla är sterila.
























Den andra kommer från Karl och Gunda Kristensen och har som föräldrar två H. nobilis med 
anlag för fyllda blommor.

  
 
                                           










Färgen är inte fullt så intensivt blå som på bilderna som är tagna under lysrörsbelysning. Det finns pollenknappar men de har inte öppnat sig ännu. Det är inte säkert att det finns pollen i dem men om det finns kommer jag att använda det till att pollinera andra blommor med fyllda gener.  Det tar lång tid att få fram egna fyllda blåsippor men vem har bråttom ...

--------------


Nu börjar redan de tidigaste blåsippornas frö att mogna.  Jag samlar och skickar gärna överskottsfrö till intresserade.  Blåsippsfrö ska sås färska.

Just nu finns det frö från en rosa japansk blåsippa som ursprungligen kommer från Gunhild Poulsen. Den har överlevt i kruka i kallbänk hos mig i många år och brukar blomma först av alla. Den har en tydlig mycket angenäm doft, något som man annars inte brukar förknippa med Hepatica.





Våriris


I en väldränerad rabatt i soligt läge har jag planterat våriris i olika färger. En del kommer tillbaka år från år medan andra blommar första året efter plantering för att sedan aldrig visa sig mer. De klarar vinterkylan bra men vill gärna ha torrare och varmare under viloperioden  än jag kan ge dem.  



Iris histrioides 'Lady Beatrix Stanley'
'Gordon'
'Rhapsody' och 'Blue Note'



En av de bästa är 'George'. Den är bland de tidigaste och förökar sig bra. När lökarna står så här tätt är det dags att dela dem för att man bättre ska kunna uppskatta varje blommas skönhet.  Jag brukar vänta med att dela dem tills bladen vuxit ut helt.


Iris (reticulata gruppen) 'Katherine Hodgkin'.























Iris 'Katharine Hodgkin' är en annan pålitlig våriris som både överlever och förökar sig i en väldränerad rabatt.

måndag 19 mars 2018

Sol och vintergäck

Idag vill jag hylla vintergäcken.





Man måste beundra livskraften hos denna knöl som jag hittade på komposthögen. Helt utan skydd men ändå på väg att börja blomma.


Trots bitande kyla strålar blommorna ikapp med solen och den gula mattan under praktmagnolian blir större för vart år.










Bina älskar de gula blommorna och vid den här tiden på året brukar det vara mycket surr i vintergäcken.
Den här bilden är inte från i år. Inga bin har vågat sig ut i kylan ännu.





Eranthis hyemalis 'Schlyters Orange'.

Färgen är mer varmgul än orange men bredvid den vanliga gula ser man färgskillnaden.










 Eranthis hyemalis 'Flore Pleno'

En knopp av den fyllda formen av vintergäck är på väg att spricka upp.

Den är lika tålig och lättodlad som den enkla och sår sig rikligt.





Eranthis hyemalis 'Schwefelglanz' har en mild svavelgul färg som går bra ihop med gyllengula honungsgömmen.  Sår sig själv och dyker upp som blekare fläckar bland de vanliga vintergäcken.  










Sist och minst är Eranthis pinnatifida, en liten pärla väl värd extra omsorg. Jag har den i en kruka i min kallbänk och där överlever den år från år. Den har inte förökat sig nämnvärt och mina frösådder har inte varit särskilt lyckade. Jag är nöjd så länge den klarar sig.



torsdag 15 mars 2018

Dela och plantera om blåsippor

Ovanligt kallt för att vara mitten av mars. Ute i kallbänkarna och trädgården händer inte så mycket med blåsipporna.
De plantor jag tog in i svala rummet har nu blommat färdigt och börjat bilda frö. Årets nya blad är läckert glansiga och fräscha.

Hepatica 'Bavarian Blue' har vuxit på sig bra sedan förra året och nu när blomningen är över är det dags att plantera om den. Om det går ska jag passa på och dela den samtidigt.

Bavarian Blue



När jag tippar ut den ur krukan ser jag att rötterna är långa och fina. Det är inte svårt att förstå att blåsippor tycker om djupa krukor. De blåsippor jag har ute i trädgården får aldrig så djupt rotsystem eftersom min jord är lerig och ganska kompakt, alltså inte optimal för en växt med rötter som vill leta sig långt nedåt i lövmyllan.





Jag reder ut rottrasslet med fingrarna och ser att det finns tre bladrosetter med egna rötter. Jag nöjer mig med att göra en delning. Försiktigt letar jag upp bästa stället att dela på så att brottytan blir så liten som möjligt.  



Rötterna trimmar jag till lagom längd så att de får plats i sina krukor utan att böjas eller klämmas ihop. Det finns ju gränser på hur djupa krukor man kan ha. 



Jag har ingen speciell jordblandning till mina blåsippor utan använder vanlig blomjord av god kvalitet. För att den inte ska bli alltför kompakt blandar jag upp den med grus eller perlite.  Har jag halvförmultnad lövkompost brukar jag lägga det som topping i krukorna men i år är allt fruset ute i trädgården så det får vänta till senare.  

Det är viktigt att rothalsen inte kommer helt under jord. Jag brukar börja med att fylla halva krukan med jord ända upp till kanten och sedan bre ut plantans rötter jämt över jorden. 


Så fyller jag på med jord över rötterna och ser till att rothalsen hamnar uppe i jordytan. Nu räcker det att knacka krukan i bordet för att plantan ska sitta bra. Jorden ska inte tryckas till. Återstår bara att vattna igenom jorden.   



Den större delningen fick byta till en större kruka. Nu får plantorna stanna inne tills kylan ger med sig och måste sedan vänjas vid sol och vind.    



Blåsippskorsningen 'Fantastica' har också hunnit få nya fina blad. De är verkligen stora.

Jag pollinerade blommorna med pollen från Hepatica maxima och följer nu med spänning vad som händer med fröställningarna. Jag vet inte om det överhuvudtaget är möjligt att korsa H. maxima med 'Fantastica'.  
Det ser ut som om det finns ett par fröämne på varje blomma som sväller upp mer än de andra. Är det så att 'Fantastica' ändå hade lite eget pollen tillräckligt för att befrukta sig själv eller är det min pollinering som tagit?


fredag 9 mars 2018

Vackra bönor ....och så Arne

Varje år blir det fler och fler sorters bönor i min frölåda.  En del har jag från början fått via föreningen Sesam och en del kommer från fröfirmor som Runåbergs och Impecta.  De sorter jag tycker om samlar jag och sparar utsäde av år från år.

De kan se väldigt olika ut:

Fläckiga som Jacobs Cattlebean och Sloalycke, båda kokbönor.






Helvita som störbönan, Svensk vit, en böna som togs med till Amerika av emigranter och som sedan kommit tillbaka. 






Svartvita Yin Yang som kan ätas späd som brytböna eller skördas senare och användas som  
kokböna.






Några är glänsande svarta som brytbönan Nautica, en fantastiskt rikgivande böna. Varje år fryser jag in de långa, tunna bönskidorna och har haricot verts för hela vintern och våren.












Det är något lustfullt, sinnligt med bönor. Man vill röra vid dem, låta dem rinna mellan fingrarna som vackra pärlor.  Så är det inte med bondbönan Arne! Ska jag vara helt ärlig är det faktiskt den fulaste böna jag träffat på men ändå helt klart en böna som väcker habegär.




De första fick jag från föreningen Sesams frölista 2016 och blev positivt överraskad över hur lätt det var att odla bondbönor. Den hösten lagade jag goda bondbönsoppor och använde kokta bönor i sallader.  Bondbönor är gott, mycket gott. 

2017 sådde jag igen bondbönan Arne och fick nu så stor skörd att jag tyckte jag kunde dela med mig av mina frö i Sesams årliga frölista.  

Arne är en hett eftertraktad böna förstod jag ganska snabbt.  Det strömmade in förfrågningar. Under ett par veckor skickade jag ut flera hundra bönor till Sesammedlemmar innan mitt lager sinade. 
Nu hoppas jag att det kommer att odlas massor med Arne-bönor runtom i landet så att fler kan dela med sig av frö nästa år.  
Till alla besvikna som blev utan kan jag bara önska bättre tur nästa år.







tisdag 20 februari 2018

Årets första modiga


Vintergäcken trycker sig upp ur den frusna jorden. Vilken livskraft. Vad är det som får dem att sätta igång. Inte sol och värme i alla fall.






Hepatica transsilvanica 'Blumenstadt Erfurt'  en ungersk blåsippa som börjar blomma vid jultid och sedan bara fortsätter och fortsätter. Inte ens snön kan hålla den tillbaka.




Snödroppar så vanliga och troget återkommande varje vinter att de bara tas för givet. Med åren har de blivit fler och fler och bildar nu vita drivor under buskar och träd.