tisdag 15 maj 2018

Sommarvärme

När träden slagit ut blir grönskan i trädgården kompakt.  Jag tycker om träd och har egentligen alldeles för många för  trädgårdens storlek.  Det finns inte längre utrymme för primadonnor som dansar solo i strålkastarljuset. Här får de samsas om luftrummet och väva in sina grenar i varandras. 
Häckarna och träden gör miljön inbjudande för fåglar precis som jag vill att det ska vara och eftersom jag rör mig runt i trädgården så mycket vänjer de sig vid min närvaro och är inte särskilt skygga.

De gamla päronträdet är med sin imponerande höjd och ålder något av ett vårdträd. En bra utsiktspunkt för kvarterets fåglar.




Pagodkornellen har en härlig lyster i morgonljuset. Tyvärr står den lite för torrt och växer dåligt.


Cornus variegata controversa

Guldazalean sprider väldoft i hela trädgården. Jag har sått både den och magnolian bakom. Junimagnolian är minst 20 år nu men inte en enda blomma har den presterat.



Guldazalea och junimagnolia

Den gula magnolian Sunsation däremot började blomma redan andra året efter plantering och får fler och fler blommor för varje år. Växtsättet är upprätt och därmed är det lättare att få plats med den än de mer vidlyftiga praktmagnoliorna. I förgrunden blommar äppelträdet.

Magnolia Sunsation

Acer capillipes, japansk strimlönn är också frösådd. De röda bladskaften och den mönstrade barken är det jag tycker bäst om med denna lönn.


Acer capillipes












När värmen äntligen kom så var det med besked. Allt blommar över väldigt fort. Det är bara 14 dagar sedan jag tog bilden på lunddockans skott på väg upp. Idag såg jag att den redan är överblommad.















Tulpansäsongen är i stort sett över, endast några av de sena rosa blommar ännu.


Förra året bytte jag till mig en fylld trillium av en god vän i Danmark. Väl medveten om att trebladen kan trilskas när de flyttas så hade jag inte så stora förväntningar på att den skulle blomma redan i år.
Nu blommar den  -  och vilka blommor!

Trillium grandiflorum 'Flore Pleno'


De tidiga trebladen har varit i blom länge medan andra precis startat.




Det är inte bara jag som njuter av värme och grönska. Maggi är min ständige följeslagare i trädgården och på kolonin.





Samla blåsippsfrö

Blåsippsfrö ska sås färska och för att ta tillvara dem innan de faller till marken kan man göra på olika sätt.  Så här brukar jag göra: 

Jag klipper till en bit tyll eller annat lätt luftigt material. Huvudsaken är att det inte är för tungt och att det andas så fröna inte möglar men ändå är tätt nog så inga frö trillar ut.. 

Jag behöver också en klämma som är lätt att knipa om blomstjälkarna med utan att skada dem. De vita är perfekta men jag minns inte var jag köpte dem och har inte så många kvar. Plasttråden med ståltråd i går också bra. 


. 

 fröställningarna samlas ihop 


 och  lindas om med tyget så det blir en liten påse.


 Sen är det bara att klämma till om påsen med klämman.



När fröna mognar faller de av i tygpåsen. Då klipper jag av blomstänglarna och tar tillvara och sår fröna direkt.



http://tradgardsfagring.blogspot.se/

söndag 6 maj 2018

Mest blad

Alla har vi väl någon gång stått som frågetecken framför en växt i trädgården och undrat vad det är och hur den kom dit.

En vit klocka satte myror i huvudet på mig idag.










En snöklocka som blommar nu ? Nej, de är redan överblommade och inte alls så höga.  Tankarna gick runt några varv innan det klarnade. 2012 var vi i London och besökte blomstermarknaden på Columbia Road. Där fanns stora krukor med blommande sommarsnöklockor, helt omöjliga att motstå.  Jag köpte en kruka, planterade lökarna vid en ros när jag kom hem och såg sen aldrig mer av dem.  Bladen har säkert kommit upp vart år utan att jag har tänkt på det.  I höstas grävde jag upp rosen och antagligen kom lökarna med upp då. Jag har väl stoppat ner dem  på första bästa lediga ställe och nu står den där framför rabarbern och blommar, sommarsnöklockan.  
För några veckor sedan var blåsipporna först ut med att blomma nu trängs de med gulsippor, vitsippor och italiensk scilla men bladen är gröna och fina och kommer att stå kvar när alla de andra växterna vissnat ner för vintern. 



Blåsippor blommar en kort tid på våren. Bladen finns där året om. De nya bladen börjar komma i samband med blomningen eller strax efter. Till en början är de ljusa och mjuka men blir med tiden mörkare och mer tåliga mot väder och vind. Inte alla blad klarar sig till våren men de som gör det är en prydnad även vintertid. 
Precis som med blommorna är variation stor och genom att utnyttja avvikande former och teckningar vid korsningar blir den bara större och större. Det kan vara svårt att se att det faktiskt är blåsippsblad.

Det finns små och stora, helgröna och marmorerade. Blad med spetsiga, runda eller vågiga bladlober och blad med klöverform. Marmoreringen kan vara vit eller silverfärgad och bladens baksida kan vara färgad. Kombinationerna är oändliga. 

Hepatica transsilvanica

Hepatica nobilis


Hepatica nobilis




Hepatica nobilis




Hepatica nobilis





Hepatica transsilvanica

 
Jag sår frö varje år och ibland blir fröplantorna väldigt jämna och lika moderplantan.





Andra gånger är det svårt att tro att fröna kommer från samma frökapsel.




I år tog blomningen slut så snabbt att jag knappt hann med att göra några kontrollerade pollineringar men några blev det.  Bland annat ville jag se om korsningen 'Fantastica' kunde sätta frö. Det fungerade inte den här gången. Troligen är den steril. 



Hepatica 'Fantastica'


För att det inte bara ska bli blad idag avslutar jag med en bild av en vårärt i full blom.





Jag önskar alla trädgårdsvänner en fortsatt god maj månad.






måndag 30 april 2018

Valborgsmässoafton..... vitt,vitt, vitt

Vårvindar friska passar  alldeles väldigt bra idag men de varken leker eller viskar utan ryter och sliter i nyutslagna blad och blommor. 
Praktmagnolian som med minsta marginal hann öppna sina vita knoppar strör nu redan vita blomblad över gräsmattan i  de hårda vindbyarna.




Av någon anledning minns jag mest Valborgsmässoaftnar som kyliga tillställningar. Huttrande framför brasor med barnen eller ännu längre tillbaks framför AF-trappan i Lund i alltför tunna vårkläder, för att lyssna på studentsångarna som sjöng in våren.   

Jag bläddrar i mina gamla kalendrar och hittar en notering från 30 april 1979: "Snöfall och kallt vid mösspåtagningen".  Undrar om praktmagnoliorna i Lundagård kunde matcha de vita mössorna det året.  Ett år som för övrigt var vitt från första början. Minnesvärt på många sätt. Vår son föddes dagen efter Nyår i ett snöoväder som var något alldeles extra. Hela södra Skåne lamslogs. Tåg och flyg ställdes in. Bandvagnar körde på Lunds gator, inga bussar eller bilar kunde ta sig fram. Jag pulsade genom höga drivor för att komma till BB. Lite snöfall vid valborg kändes säkert ganska överkomligt just det året. 

Jag tycker om vita blommor men att fotografera dem är svårt. Jag har ingen bra teknik utan provar om och om igen med olika inställningar. Har inte riktigt tålamod att lära mig kamerans funktioner. Testar och kasserar istället. 

Vitast av de vita är den fyllda blodörten, Sanguinaria canadensis 'Multiplex' . Jag minns min lycka när jag lyckades få tag i den på en växtmarknad.  Jag var ny medlem i Trädgårdsamatörerna och blodörten fanns högt upp på min önskelista men också på många andras så konkurrensen om de få som erbjöds var stor.

Denna första lilla rot har med tiden spridit sig och blommar i vita drivor där den trivs. Jag har delat med mig och sålt åtskilliga plantor på senare växtmarknader.  Växter kan man ju ge bort och ändå ha kvar.





Höstljungen har fått  svåra vinterskador hos många odlare i år och så även hos mig. Jag måste ta bort en hel del plantor och ersätta dem med nya.  Vårljungen däremot ser oskadd ut.  Erica carnea 'Winther Princess'  täcker marken under det lilla prydnadskörsbäret Prunus 'Kojo-no-mai' som blommar med hängande vita klockor. En kombination som inte är medveten gjord men som fungerar bra.






I mars var jag och lyssnade på ett mycket trevligt och lärorikt föredrag om trillium av Ulf Sill i Alnarp arrangerat av Skånekretsen av STA. Jag har alltid tyckt det är hopplöst svårt att sätta rätt namn på trebladen och fick nu veta att de flesta vi odlar i våra trädgårdar är korsningar. Skönt att veta. Jag lämnar namnen därhän.  En kan jag dock namnge på doften, Trillium albidum, den sprider sin väldoft i hela trädgården när den blommar.



Kungsängsliljorna verkar vara favoritstället för liljebaggar för tillfället. Bara på den här ruggen satt 8 st.  En gång har jag planterat ut vita och rutiga var för sig. När de sedan sår sig själv blir resultatet mixade grupper.





Allium paradoxum var. normale är en tidigblommande allium med det mycket passande svenska namnet snödroppslök.  Den här varieteten är fullt hanterbar och bildar inte bulbiller  i stället för blommor som Allium paradoxum kan göra. Sprider sig alltså inte så mycket.





Så till sist en vit blåsippa förstås.  Denna fyllda vita från Öland blommar sist av alla. Den börjar som en oansenlig liten brun knopp som slår ut alltmer i vitt och brunrosa. Finalen är alltid storslagen i vitaste vitt. 












söndag 22 april 2018

Bråda tider

Ledig helg och fint väder är en kombination som inte så ofta sammanfaller.  Den här gången blev det så och det känns i musklerna.  En behaglig trötthet sprider sig i kroppen och det känns i ansiktet att solen tagit.

Nu är sista omgången potatisar i jorden.  Skönt att ha det gjort. 
Det händer mycket på kolonin redan så här tidigt:
Sparrisen börjar sticka upp och rabarbern är stor nog för årets första paj. Den kinesiska gräslöken är grön och fin och luktar så gott när jag klipper i den.  Flera grönkålsplantor har klarat sig bra igenom vintern. De står och vajar på höga kala stammar men i toppen finns nya späda blad att plocka. Gott!  
Hemma har jag precis sått både grönkål och spetskål för förkultivering. Sådd och skörd på samma gång - inte illa.   

I trädgården har blåsipporna blommat över alldeles för fort. När jag gick ut med kameran i morse fanns inte mycket kvar att fotografera.  Det har inte varit någon brist på pollinatörer och det har säkert bidragit till att förkorta blomningen. När blomman väl är befruktad behöver den inte längre de färgglada blombladen för att locka till sig bin och humlor.  Lite har jag ändå hunnit få på bild under veckan som gått.




Hepatica transsilvanica

En rosa jungfru dvs. den saknar ståndare.

H. nobilis 'Odette' (den rosa).

Hepatica 'Blue Jewel'.  En blåsippa som inte går att ta miste på. 




Lite blandat i krukorna
Hepatica transsilvanica 'Sternenglanz'

Mörkblå ungersk blåsippa

Klöverformade blad

           

















Hacquetia epipactis 'Thor'




Nunneörterna brer ut sig alltmer.