söndag 21 oktober 2018

Just nu



Vaknade i morse och kunde inte lyfta huvudet från kudden. Nackspärr! Har under dagen kämpat mig  igenom smärtsamma rörelser för att bli av med spärren och nu börjar det lossna så sakteliga.  Något trädgårdsarbete blir det inte så jag hoppar på trädgårdsfägrings tema för veckan och visar lite bilder från …. just nu.

Med kameran i hand letar jag höstfärger i trädgården. Mycket är fortfarande grönt och mycket har lagt sig på gräsmattan efter årets första frostmorgon. 

Junimagnolian har tappat alla sina stora, prassliga blad.  



Ginkgo- och trollhasselbladen blir smörgula innan de faller av.

Ginkgo biloba

Hamamelis x intermedia 'Westerstede'


Skenkamelian brinner i rött och orange bakom kryddbusken. 

Calycanthus floridus och Stewartia pseudocamellia


Blomsterkrassen är en gammal favorit. Vilken växtkraft. Det bara väller fram nya blad och blommor ända fram tills frosten tar dem. Fröna slänger jag ut på måfå varje vår. Färg- och växtplats får bli en överraskning. Den här råkade ha en ovanligt snäll och dämpad färg.



Rosor kommer jag inte så bra överens med och förvånas varje år över att den lilla söta Leonie Lamesch överlevt.  Plantan kommer ursprungligen från en utgallring i Fredriksdals rosenträdgård och har vuxit hos mig i mer än 20 år nu.

Rosa 'Leonie Lamesch'

Kobrakallorna har vissnat ner och lagt sina fröställningar på jorden tillsammans med årets sista päron. 



Praktmagnolians fröställningar är som konstverk ... en drake



och ett rymdmonster kanske …?



Mitt i blåsippan finns knoppen som rymmer anlag för nästa års blad och blommor. Det finns hopp om en ny vår.





Koltrastar, björktrastar och rödvingetrastar fyller trädgården med liv och rörelse och högen med nedfallna päron minskar. Tack för det. 
Blåmesar och talgoxar plockar kryp i buskar och träd och en liten gärdsmyg letar insekter i muren. Det är svårt att fånga dem på bild, nacken är fortfarnde för stel och jag för långsam.
Jag får rikta kameran mot en pippi som sitter still.


Bästa hösthälsningar till alla trädgårdsvänner.

http://tradgardsfagring.blogspot.se/

fredag 12 oktober 2018

Skön höst

Höstsolen värmer ännu gott. På kolonin blommar en enda ros, marsipanrosa och väldoftande.




Runt de sista blommorna svävar blomflugor. Höstkrokusen frestar med pollen i sitt gula svalg.












Andra har flugit färdigt... 

Solitärbi begravt i pollen

Liljeförökning



Krolliljan 'Norrland' blommade länge i år men stod lite illa till. När den vissnat grävde jag upp löken för att flytta den till ett bättre ställe.
Löken var stor och kraftig men hade inte bildat sidolökar. Eftersom jag gärna vill ha många fler 'Norrland' bestämde jag mig för att prova föröka den med lökfjäll.

Jag bröt av ett antal lökfjäll och la hälften i en plastpåse med fuktad urkramad vitmossa och hälften i en påse med fuktad perlite.  Påsarna fick ligga i uthuset.


Augusti. Lökfjäll från krolliljan 'Norrland'.
Idag kollade jag om det hänt något i påsarna och det hade det. Både i vitmosse- och perlitepåsen hade det vuxit ut små lökar på fjällen.


  


Några av lökarna hade redan rötter på gång.  Nu får jag läsa på och lära mig hur jag ska göra med smålökarna. Var inte alls beredd på att de skulle ha kommit så här långt redan.

Varma hösthälsningar till alla trädgårdsvänner

Hitta fler trädgårdsbloggar här:





tisdag 2 oktober 2018

Alla dessa äpplen

Det har varit ett makalöst fruktår. Trots att jag gallrade karten hårt i våras är det väldigt mycket frukt som måste tas om hand. 





Jag bakar, steker, kokar, ugnsbakar, fryser!  Ger bort så mycket jag kan. Lägger i komposten.  Låter en del ligga till fåglarna. En granne på kolonin kom och samlade säckvis med fallfrukt som han skulle lägga ut i skogen till älgarna. 

När jag tog upp sista potatisen passade jag på att gräva ner plommon och äpple i fårorna. Gissa om det blir många plommonskott där nästa år.

De sorter som tål att lagras lägger jag i backar i uthuset och det luktar så gott därinne av mognande äpplen.

Några av äppelträden på kolonin ger samma typ av äpplen. Jag vet inte vilken sort det är. De är friska och goda att äta men inte särskilt hållbara.   För att få större variation har jag ympat på andra sorter och då främst valt sorter med bättre lagringsegenskaper.  De flesta ymparna ger bra med frukt. Nedan på bilden är det matäpplet Bramley som imponerar med sin storlek.

Bramley 

Något päronträd har jag inte på kolonin men det räcker mer än väl med det stora gamla trädet som står här hemma.  Gräsmattan är täckt av nedfallna päron. I år är de riktigt goda och söta men trädet är högt och de flesta päronen sitter för långt upp för att vi ska kunna plocka dem. De faller till marken och går sönder. Kajor och kråkor samlas i toppen och kalasar. På marken bråkar trastarna och jagar bort varandra trots överflödet av fallfrukt.  

Pitmaston 


Så vad kan man mer göra med all denna frukt?  Must....kanske?  Ja, varför inte?  Tanken att tillverka hållbar dryck utan socker är tilltalande.  Jag vet inte mycket om musttillverkning men hittar mängder av information på nätet och bestämmer mig för att testa. Har ju inget att förlora - råvaran är både gratis och riklig.    

Äppelmust. Första försöket.
8 kilo äpplen av olika sorter tvättas noga, delas i bitar och körs genom råsaftcentrifug. För att musten inte ska bli för skarp pressar jag i en bit pumpa. Saften silas några gånger genom en finmaskig sil. 
Pastöriserar musten genom att värma upp den till 75-77 C under 15 minuter. Tar ut glasflaskorna från ugnen där de steriliserats i 100 C under minst 20 min. Korkarna kokas för sig i vatten. Sköljer ur flaskorna med natriumbensoat uppblandat i hett vatten. Allt för att musten ska hålla sig länge utan att börja jäsa. Fyller så flaskorna till brädden och sätter på korkarna. Flaskorna med varm must får stå och svalna under en handduk.

Utvärdering: Ca 4 liter must. Råsaftcentrifugen fylldes snabbt av äppelskrafset och fick tömmas flera gånger. Musten blev lite för syrlig för att passa min mage. Det blev väldigt mycket bottensats i flaskorna och det är svårt att hälla från flaskorna utan att få med av bottensatsen.

Äppelmust. Andra försöket.

7 kilo äpplen av olika sorter (valde söta mogna äpplen) + ca 1 kg morötter + en bit pumpa. Den här gången rensar jag bort skaft, fluga och kärnhus på äpplena och skalar morötterna för att få mindre krafs i centrifugen. Silar sen saften genom silduk. Det tar längre tid men saften blir mindre grumlig. Låter också saften stå i kylen över natten för att kvarvarande grums ska falla till botten.
Nästa dag tappar jag över musten till en gryta med hjälp av en tunn plastslang och är försiktig så jag inte får med något av bottensatsen. Värmer upp musten och tappar den på flaskor som i första försöket.

Utvärdering: Ca 4 liter must med fin rosa färg. Ingen bottensats. Söt och mild smak. Gott att blanda med lite mineralvatten som måltidsdryck. 


Kommande försök:  
Nu vill jag prova att blanda äpple och päron. Kanske lite svarta vinbär eller varför inte hallon. Det är riktigt roligt det här och så väldigt lyxigt och praktiskt att ha tillgång till så mycket bär och frukt att experimentera med. 


Höstkrokus 

I trädgården blommar höstkrokusar. Först syns bara små vita spetsar i jordytan men det dröjer inte länge förrän långa veka stjälkar kämpar för att hålla de stora knopparna uppe. Designen är inte optimal och efter i bästa fall någon dags blomning i solen ger stjälken upp och hela skapelsen lägger sig platt på marken.  Vackert så länge det varar och nästan det enda som blommar nu.

Crocus speciosus

De vita blommar sparsamt i år men de som orkat upp är stora och showiga och helt oemotståndliga för en hungrig blomsterfluga.

Crocus speciosus 'Albus'

Min favorit bland de höstblommande är Crocus banaticus.
De vita har redan blommat över men den lila är ganska skön den med.

Crocus banaticus



Miscanthusgräsen har inga veka stjälkar. Vipporna vajar i vinden och glittrar i höstsolen. 



Hösthälsningar till alla trädgårdsvänner.

Här hittar du fler trädgårdsbloggar:
http://tradgardsfagring.blogspot.se/

lördag 25 augusti 2018

Nu delar jag mina orkidéer (Dactylorhiza).


Väntan är slut! Det regnar nu, det regnade igår och det har regnat hela veckan i omgångar … så himla skönt. Växterna reser på sig och får stuns igen.  Titta på min grusgång. Milliontals gräsfrö har grott på bara några dagar.  Det gör mig faktiskt glad även om det nu råkar vara i grusgången. 



I rabatterna som jag täckt med extra mycket kompost i år för att hålla kvar fukten i jorden, gror det lika vilt. Tomatfrö, gurkfrö, bönor och ett och annat dadelfrö som bara legat och bidat sin tid i komposten har fått glädjefnatt och gror precis överallt bland prydnadsväxterna.  Bredvid kornellen som jag planterade i början av juni har ett zuchinifrö grott och tar nu för sig av utrymmet. Jag har redan skördat gurkstora frukter.  Rötterna går ju inte så djupt så jag tror inte kornellen tar någon skada av sällskapet.

Cornus Kousa 'Nicole' och självsådd zuchini


Dactylorhiza - handnyckelsläktet

Orkidéer av handnyckelsläket blommar i början av juni. Jag har hittat några olika på växtmarknader och har sedan delat dem för att få fler. Artnamnen är jag osäker på och troligtvis är det väl trädgårdskorsningar.  Tittar man närmare på varje liten blomma ser man att teckningen skiljer sig åt på de olika sorterna.  De här orkidéerna är lätta att lyckas med och trivs bra i mina rabatter utan någon speciell skötsel. 





            





Nu när det är fuktigt i jorden igen och blommorna sedan en tid tillbaka vissnat,  ska jag passa på och dela på en rugge plantor som står för tätt. Den här orkidén har faktiskt en namnlapp, Dactylorhiza foliosa, men om det stämmer vågar jag inte garantera. Det är en högväxt orkidé med mörk tät blomställning. Bladen är ljusgröna och helt utan fläckar. Alla mina andra nycklar har fläckar på bladen.  


Dactylorhiza foliosa, blombild från juni.



Med en grep gräver jag försiktigt upp hela ruggen och skakar av jorden.. 



Det är lätt att lirka ut varje stam för sig och när jag är klar har jag 17 plantor med fina rötter.


Varje planta har 1-2 nya skott med rötter. Rötterna ser ut som små knubbiga händer med långa fingrar och det förklarar också släktets namn, handnycklar. Det vetenskapliga namnet Dactylorhiza är en sammansättning av daktylos som betyder finger och rhiza som betyder rot.



Nu är det bara att plantera tillbaka dem på sin växtplats. Vanligtvis brukar jag plantera 3-4 st tillsammans i grupper utspridda i trädgården. Men för dessa har jag en annan plan. Jag vill försöka  skapa ett sammanhängande fält på ett par kvm. Blomfärgen är intensiv och blommorna står länge. Jag tror det kan bli ett bra blickfång.
Därför vill jag ha ut så många delningar som möjligt av mina plantor och vrider försiktigt loss de små knubbiga händerna från stammen.  Varje rot med skott bildar en ny planta nästa år. 


Trots att moderplantan nu är utan nya rötter går det bra att plantera tillbaka även den i jorden. Nya små "handrötter" hinner bildas under hösten. De kommer att bli tillräckligt stora för att bilda en ny planta med blad men den kommer troligtvis inte att orka blomma. 



Två nya blåsippor

Jag har unnat mig två nya blåsippor. Inte så klokt kanske när jag har dåligt med plats till de jag redan har men ibland måste man bara... 
Hepatica nobilis 'Stained Glass' en liten läckerbit med kraftigt marmorerade blad. Selekterad av Arthur Coughlan och blommar med ljusblå enkla blommor.  Den ska tydligen vara fröäkta. Här tillsammans med Dicentra 'Ivory Hearts' . 

Hepatica nobilis 'Stained Glass'


Den andra är en spännande korsning mellan Hepatica schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.  Bladen är stora och blommorna ska vara något alldeles extra. Nu börjar jag redan längta till våren. 

Korsning mellan Hepatica x schlyteri 'The Bride' och Hepatica transsilvanica.

Gröna hälsningar till alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här.

http://tradgardsfagring.blogspot.se/

torsdag 9 augusti 2018

Kompost och kålodling


Att kompostera har alltid varit en naturlig del av trädgårdsarbetet för mig och det har aldrig känts särskilt krångligt eller besvärligt.  Tvärtom är det tillfredställande att kunna ge tillbaka något av det man tagit från jorden. 

Löv, ogräsrens, vissna växter, grästorvor mm.  lägger jag i trädgårdskomposten. En enkel anordning av pallkragar. En som är färdigfylld där komposten lämnas ifred att mogna och en som fylls på med nytt material. Höjden på kompostbehållarna kan jag lätt anpassa genom att lägga på eller ta bort pallkragar.  

För kökskompost använder jag en isolerad varmkompost. Avfallet blandar jag med lite jord eller gammal kompost för att det inte ska bli för geggigt eller lukta illa. Varken råttor eller möss kan komma in i behållaren.

När trädgårdskomposten är färdig brukar jag sålla av en del för att använda till krukodlat som tomater och prydnadsväxter.  
Resten blandar jag med färdig kökskompost och drygar eventuellt ut blandningen med barkmull på påse. Allt läggs sedan ut över rabatterna på våren.  Det är en härlig känsla när jorden är täckt med ett väldoftande lager av mörk kompostmylla.

På kolonin är det inte lika enkelt. I den stora gemensamma komposten där man bara får lägga växtavfall kan man hitta både plast och annat skräp. Sorgligt. Jag vågar inte använda den jorden. Vet ju inte heller om det finns rester av bekämpningsmedel i den.
Istället har jag en egen liten kompost för växtmaterial på min lott men den förslår inte långt med tanke på hur mycket jag skördar och bär med mig hem.  
Jag hade läst om bokashi-metoden och var nyfiken på hur det fungerade med att fermentera köksavfall. Kanske kunde det vara ett sätt att lösa problemet.

Nåväl, ett bokashi-set med två hinkar och strö inhandlades och jag var snart övertygad. Det har fungerat fantastiskt bra.  Nu har jag alltid en hink på gång som jag fyller med avfall från köket och en färdigfylld som står och fermenterar i minst 14 dagar.  Dessutom har jag köpt ett par billiga hinkar med kraftigt snäpp-lock som jag transporterar komposten i till kolonin. 

Ett par gånger i veckan tappar jag ut överflödig vätska från hinkarna. Koncentratet kan spädas 1:100 och användas som gödning. Under vintern fryser jag in vätskan för att ha gödning till odlingssäsongen.




Bokashihink som är nästan full


Kålväxter behöver mycket näring för att ge en bra skörd Jag ville prova att odla dem i bädden med fermenterad kompost. 

Så här såg det ut i våras. En enkel träram markerar var jag grävt ner komposten och kompostgallret ovanpå hindrar djur från att gräva i bädden. Det luktar väldigt starkt när hinkarna öppnas men när komposten blandas med jord försvinner lukten.  Efter 3-4 veckor kunde jag ta bort gallret och plantera ut de förodlade kålplantorna. Grönkål och tre olika sorter av spetskål hade jag sått i år. Nu skulle det visa sig vad bokashi- komposten gick för. 




Trots att plantorna blev utplanterade senare än vanligt (april var en kall månad) och trots den extremt varma och torra våren och sommaren har det vuxit bra. Den enda näring jag tillfört är utspädd överskottsvätska från bokashi-hinkarna. Bädden har dessutom hållit fukten bättre än andra odlingsbäddar. Klart godkänt! 


Grönkål

Spetskål

Över kålodlingarna fladdrar det fullt av vita vingar. Kålfjärilen är inte välkommen. Skyddar man inte plantorna blir de snart helt kalätna av glupska larver. 
Jag täcker kålen med billiga nätgardiner som jag hittat på Ikea eller köpt på loppisar. De håller inte i evighet men bra mycket längre än odlingsväv.


Kålfjäril





Kålfjärilslarv



Första spetskålen skördad idag och på väg att bli en krispig sallad. 




















Hemma vissnar trädgården i torkan. Nu fäller även de största träden sina blad och det börjar bli riktigt svårt att hitta något som fortfarande ser OK ut. Ripsen och malvan lever i alla fall ännu.

En bra augusti med lite mindre värme och mycket mer regn önskar jag alla trädgårdsvänner.

Hitta fler trädgårdsbloggar här:


http://tradgardsfagring.blogspot.se/