lördag 12 januari 2019

Inte bara rötter i krukan



Varje dag går jag en runda i trädgården och tittar efter tecken på att växterna börjar vakna och brukar avsluta med att kolla över kallbänkarna med blåsippor. De står i en skuggig hörna skyddade av höga thujor. 


Det händer inte så mycket där ännu men det skulle ju kunna vara någon knopp på gång eller några vissna blad som behöver tas bort. 

Idag var det ett par små krukor som lagt sig på sidan. Grannskapets katter smyger i häckarna och trampar runt bland krukorna så de välter. 

Jag tog fatt i en av krukorna för att räta upp den och då föll hela blåsippsplantan ur.
Svor lite över katterna som haft sönder mina blommor men såg snart att det här var något annat.  Hela rotklumpen var avgnagd jäms med jordytan och det enda som hållit plantan kvar var de nya små rötterna som hunnit växa ut.  Tillväxtknopparna mellan bladfästena ser oskadade ut. Den här plantan kommer att återhämta sig efter omplantering.






När jag tömmer ut jorden i krukan hittar jag det som är kvar av de avbitna rötterna  



                                     
                            och även den som orsakat skadan 






Det är troligtvis en larv av trädgårdsborren. Jag använder kompostjord till mina jordblandningar och det kan ha kommit med ägg därifrån.  


I morgon ska jag gå runt och dra lite i varenda blåsippa därute för att se så de sitter fast ordentligt i jorden. 

*********************

 I uthuset har fler av de japanska blåsipporna slagit ut.


Hepatica nobilis var. japonica 'Hakurin'


Hepatica nobilis var.japonica 'Koshi-no-maboroshi'


Blommorna ändrar form när de åldras och kommer att se annorlunda ut om någon vecka. Jag tycker bäst om dem när de just slagit ut och fortfarande håller kronbladen tätt samlade.

Ute regnar det, igen. Perfekt väder för att lägga upp planer för årets odlingar och läsa andras trädgårdsbloggar för att få tips och inspiration.


http://tradgardsfagring.blogspot.se/

fredag 4 januari 2019

Första trädgårdsdagen 2019

Det har slutat regna och stormen har lagt sig. Tempen ligger runt nollan och solen bryter nästan genom molnen. 
Mitt nya trädgårdsår startar idag och det är så skönt att få lägga sig på knä och börja röra om i jorden igen.  

Första uppgiften blir att klippa bort alla gamla julrosblad. Knoppar och nya blad är redan på gång så det är hög tid.




När de stora gamla bladen kommer bort syns självsådderna som grott under dem. Hundra- om inte tusentals små nya julrosor. Blåsippor och julrosor är goda grannar men det fungerar förstås inte att låta självsådderna växa in bland blåsipporna.  Bäst är att klippa av fröställningarna på sommaren innan fröna faller till marken. Det har jag missat här så nu är det bara att rensa och rensa. 

Blåsippornas blad ser fortfarande ganska gröna och fina ut. Jag tar bort de som är vissna och bruna men låter de flesta vara kvar. Det dröjer ännu länge innan årets nya blad kommer - först efter blomningen.  Det känns fel att ta bort friska blad bara för att de skymmer blommorna och jag är rädd för att det kan försvaga plantan.



Det är inte bara julrosgroddar jag hittar under julrosbladen.  En ensam cyklamen gömmer sig också därunder. Jag har försökt många gånger med cyklamen utan att lyckas. De jag sått har vuxit  fint i krukor men försvunnit när jag planterat ut dem på friland. Denna måste vara undantaget. Mönstret på bladen ser ut som ett löv. Jag har sått så många olika sorter så vad just det här är för en vet jag inte.



Efter att ha rensat säkert en hel kvm! från ogräs och oönskade självsådder känner jag mig väldigt nöjd med min första dag i trädgården 2019.  Jag hinner också glädjas åt en blommande snödroppe innan jag går in och lägger mig på soffan. 




God fortsättning på 2019. 


lördag 22 december 2018

Nu är det jul igen och...

blåsipporna blommar igen och blommar ända fram till påska...

Ute i trädgården är det den ungerska blåsippan  'Blumenstadt Erfurt' som är extremt tidig och långblommande. 

Hepatica transsilvanica 'Blumenstadt Erfurt'


I uthuset står japanska sippor med svällande knoppar. De har en rytm som inte passar för utomhusodling hos mig.  Just nu är här visserligen plusgrader men för några veckor sedan hade vi en kort köldknäpp med ner mot 10 minusgrader.  Flera av de japanska blåsipporna hade då redan knoppar på gång och de var så långt utvecklade att jag inte vågade låta dem stå kvar ute.

Hepatica nobilis var. japonica 'Sadobeni' är den första att slå ut. En riktig julblomma.


Hepatica nobilis var. japonica 'Sadobeni'




GOD JUL

söndag 16 december 2018

Ljuvliga juni

Trädgårdsfägrings tema för vecka 51 är  Ljuvliga Juni
Juni är för det mesta ljuvlig men i år … njaa. Jag minns torkan, det bruna gräset, grönsakssådderna som inte blev till något. Faktiskt ganska mycket misströstan och uppgivenhet. 

Junibilderna visar inte mycket av detta. Minns jag så fel? Knappast, men det är inte roligt att fotografera vissna växter  så kameran riktades istället mot sådant som såg hyfsat bra ut trots bristen på vatten.  Att blomningstiden i år var extremt kortvarig syns ju inte på bilderna.  

Irisarna var lika ljuvliga som alltid.

Iris sibirica 'So Van Gogh'

Iris germanica 

Prärielöken och dagliljorna likaså.


Allium cernuum

Hemerocallis frösådd onamnad

Till och med i slutet av juni när torkan hållit i sig i två månader såg det ut som det brukar i juni - grönt och frodigt.

Fagus sylvatica 'Purpurea Pendula'

Vilma, yngsta barnbarnet hittade stigen mellan sammetshortensian och körsbärsbenveden och försvann in bakom hängboken. Där, vid den lilla stenfyllda fågeldammen, satt hon länge och lekte i sitt "Hemliga Rum". 

Kolonin

På kolonin var det bevattningsrestriktioner under hela sommaren. Det mesta växte dåligt i torkan. Potatisskörden blev liten, salladen besk och ärtor och bönor få.  
Men morötter och rödbetor klarade sig bra och bär och frukt fanns i överflöd. 
Nu är frysen full av bär och i uthuset står backarna med vinteräpplen på rad. 
Mos och saft har ingen åtgång i familjen längre så det har jag slutat koka. Äppelbitar kokar jag med i havregrynsgröten och blandar ofta i hallon, björnbär eller vinbär också. Det behövs inget socker. Vill man ha det sötare kan man koka med lite banan, russin eller katrinplommon.
Det blev till slut många liter must av alla äpplen, päron och bär. Nu är den redan uppdrucken.  Nästa år får jag musta ännu mer.




Junis favoritväxt måste bli sommarrudbeckian. Jag har aldrig sått eller planterat den men den sprider så mycket glädje där den blommar på kolonin. Den verkar klara av att växa på de torraste ställen utan någon som helst skötsel. Även om den självsår sig överallt och gärna inne i andra växter är den inte alls besvärlig och går lätt att dra upp där den inte passar. Dessutom bra som snittblomma med lång hållbarhet. Jag är glad för denna gåva från tidigare odlare och njuter av de många olika färg- och formvarianterna. 





Ta det lugnt i julstöket. 
Trädgårdsbloggar hittar du här.






lördag 17 november 2018

Fröställningar

Veckans tema på Trädgårdsfägring är fröställningar.  
Det blir nog svårt att hitta sådana nu, var min första tanke.  En snabb blick ut över en gråbrun trädgård gav mig inte heller mycket hopp om att hitta lämpliga fotoobjekt.

Fel av mig, det fanns många som bara väntade på att bli sedda. Kameran hjälper mig att se detaljer som annars skulle gått mig förbi. 
Naturen skapar fantastiska former. Allt i gråskala denna gång men det är så det är just nu.


En enda av vårens hundratals tulpaner står kvar. Fröna är spridda för länge sedan men den här ger sig inte i första taget. 



Vem kan tro att det här är solbruden 'Moerheim Beauty'.  Hela torra sommaren har den hållit färgen och blommat på. Silvergrått passar en åldrande skönhet.  







Helenium 'Moerheim Beauty'


Ananasphysalisen har producerat mängder av bär, Så många att vi till slut inte orkade ta tillvara alla. Det lär bli många självsådda plantor runt om i trädgården nästa år.


Physalis grisea


Frökapslarna på pärlbusken 'The Bride' är hårda och kantiga. Än har inte de inte spruckit upp.

Exochorda 'The Bride'


Vid en södervänd tegelvägg växer Sophora davidii som jag sådde för 18 år sedan. Busken har med åren blivit så stor att jag måste beskära den hårt varje år.  Humlorna blir som tokiga när den blommar och de har lyckats mycket väl med pollineringen i år. 

Sophora davidii



Astern 'Twilight' har utökat sin växtplats lite väl mycket. Den sprider sig med utlöpare och måste hållas efter. 
Den har frö kvar i kalufsen, ser jag men asterfrö är inte alltid matade. Hur det är med dessa vet jag inte, det är liksom inte aktuellt att så en växt som sprider sig så bra på egen hand.
.
Aster macrophyllus 'Twilight'


Inga frö kvar i krolliljans frökapsel, bara en liten nyckelpiga.

Lilium martagon


Lejonsvansen ser lustig ut med sina fröställningar runt stjälken med jämna avstånd från varandra. Små klot som redan släppt sina frö.  


Phlomis fruticosa


På trollhasseln syns nya knoppar och gamla frökapslar bredvid varandra. Årets frö är på väg att falla ur den öppna kapseln. Snart är det dags för knopparna att slå ut i  en ny blomning och så börjar allt om igen. 


Hamamelis x intermedia 'Westerstede'




Härliga clematis. Varje litet frö med sin egen fjädersvans.  

Clematis 



Fortsatt trevlig höst önskar jag alla trädgårdsvänner.
Fler bloggar hittar ni här: 








fredag 9 november 2018

Mättnad

Vet att jag borde vinterstäda, plocka undan, rensa och förbereda för nästa säsong men hittar inte lusten.  Jag väljer  bort trädgård och koloni för stunden och prioriterar andra saker som också måste få ta tid.  
Känner inget dåligt samvete utan mer en behaglig mättnad. Det kan få bli vinter nu. Snart nog kommer längtan efter att få sätta igång med vårarbetet igen. 

Dagarna är grå och dimmiga och färgerna övergår alltmer i brunt. De lönnar som har kvar sina löv lättar upp färgskalan med röda och orange toner och ackompanjeras av hostornas gula.




När den japanska strimlönnen , Acer capillipes,  släpper sina ankfotsformade löv blir det uppenbart varför den fått sitt namn. Stammen är verkligen strimmig. Jag uppskattar växter som på olika sätt är vackra året om.  


Acer capillipes, japansk strimlönn


Den variegerade buxbomen, Buxus sempervirens 'Elegans' är just det - vacker året om. Nu kan man kanske tycka att den ser precis likadan ut året om men det stämmer inte.  
Vår och sommar glittrar den i silver när solen lyser på den.  Under hösten blir den en neutral punkt att vila ögonen på mellan blossande lönnar.  På vintern är det trevligt med något som håller form och färg. De små gröna bladen med cremevit kant gör att busken får en fräsch ljusgrön färg vintertid när det mesta är mörkt och dystert. 
Formen är naturligt tät och sammanhållen och den växer sakta. Jag har aldrig beskurit den.


Buxus sempervirens 'Elegans' framför Acer palmatum 'Seiryu'.

Variegerad buxbom 'Elegans' i juni.


För många år sedan fick min man i present en pytteliten japansk lönn i kruka. Den såg skör och ömtålig ut men vi bestämde oss ändå för att försöka plantera ut den i trädgården. Några större förhoppningar om att den skulle klara vintern hade vi inte. Nu har det gått många vintrar och den lilla lönnen har klarat sig alldeles utmärkt. Den växer smalt och upprätt och mycket långsamt. Namnet är Acer palmatum 'Shishigashira' även kallad Lion's mane maple, antagligen för att bladen växer mycket tätt tillsammans som en tät lejonman.

Acer palmatum 'Shishigashira'


I den smala, ganska hopplösa remsan mellan hus och gata har det också hamnat en japansk lönn. Försiktigt försöker jag forma den så att den ska få plats något år till.  Jorden här är mager och 30-40 cm ner är det bara dränering som huset är byggt på. 





Hälsningar från ett novembergrått Ekeby.

Hitta fler trädgårdsbloggar här:

http://tradgardsfagring.blogspot.se/

söndag 21 oktober 2018

Just nu



Vaknade i morse och kunde inte lyfta huvudet från kudden. Nackspärr! Har under dagen kämpat mig  igenom smärtsamma rörelser för att bli av med spärren och nu börjar det lossna så sakteliga.  Något trädgårdsarbete blir det inte så jag hoppar på trädgårdsfägrings tema för veckan och visar lite bilder från …. just nu.

Med kameran i hand letar jag höstfärger i trädgården. Mycket är fortfarande grönt och mycket har lagt sig på gräsmattan efter årets första frostmorgon. 

Junimagnolian har tappat alla sina stora, prassliga blad.  



Ginkgo- och trollhasselbladen blir smörgula innan de faller av.

Ginkgo biloba

Hamamelis x intermedia 'Westerstede'


Skenkamelian brinner i rött och orange bakom kryddbusken. 

Calycanthus floridus och Stewartia pseudocamellia


Blomsterkrassen är en gammal favorit. Vilken växtkraft. Det bara väller fram nya blad och blommor ända fram tills frosten tar dem. Fröna slänger jag ut på måfå varje vår. Färg- och växtplats får bli en överraskning. Den här råkade ha en ovanligt snäll och dämpad färg.



Rosor kommer jag inte så bra överens med och förvånas varje år över att den lilla söta Leonie Lamesch överlevt.  Plantan kommer ursprungligen från en utgallring i Fredriksdals rosenträdgård och har vuxit hos mig i mer än 20 år nu.

Rosa 'Leonie Lamesch'

Kobrakallorna har vissnat ner och lagt sina fröställningar på jorden tillsammans med årets sista päron. 



Praktmagnolians fröställningar är som konstverk ... en drake



och ett rymdmonster kanske …?



Mitt i blåsippan finns knoppen som rymmer anlag för nästa års blad och blommor. Det finns hopp om en ny vår.





Koltrastar, björktrastar och rödvingetrastar fyller trädgården med liv och rörelse och högen med nedfallna päron minskar. Tack för det. 
Blåmesar och talgoxar plockar kryp i buskar och träd och en liten gärdsmyg letar insekter i muren. Det är svårt att fånga dem på bild, nacken är fortfarnde för stel och jag för långsam.
Jag får rikta kameran mot en pippi som sitter still.


Bästa hösthälsningar till alla trädgårdsvänner.

http://tradgardsfagring.blogspot.se/